S/Y Hakuna Matata

S/Y Hakuna Matata

Fiji till Vanuatu September - Oktober 2018

ResedagbokPosted by Tuija Lövtangen Tue, October 16, 2018 01:09:42

Fiji till Vanuatu September - Oktober 2018

När vi kom tillbaka från vårt korta Sverige/Norge besök hade Fiji blivit varmare så vi försökte göra underhållet på båten snabbt för att komma i vattnet igen.Jätte mussla


Förstärkning av akterkant på köl och skrov och fläckvis bottenmålning. Så hade vi tänkt göra en provtur men på sjön igen och påväg över viken gick växelreglaget sönder. Ingvar fick snabbt tag i kunnig reparatör, reservdelar finns inte på lager. Han skulle kommit på fredagen med lagat reglage men det blev måndag istället. Bra jobbat för det fungerade direkt.
Då var vi lagom trötta på värmen i marinan även om vi hade trevligt sällskap av Mei och Kevin på Whisper som vi korsat Atlanten med.

Det svenska valet följde vi med frukost i Ulla och Pelles sittbrunn tillsammans med Elisabeth och Roger på Bijou.

Vi klarerade ut från Vuda point och fick överraskande lyssna till avskedssång av marinans personal. Tror de sjunger för dem som lämnar landet. Trevligt var det.
Varma och svettiga seglade vi ut och det sista vi såg av Fiji var tunga regnmoln som hängde över ön.

Passagen tog fyra dagar och var mest behaglig, en dag med lite väl mycket vind och vågor som mojnade på kvällen.
Vi gick till den första och minsta ön i Vanuatu Anatom och ankrade i viken vid byn Analgawat.Rastplats
Papperskorg
Charmtroll

Ön har flera byar, 600 invånare varav många blonda barn vilket de andra öarna på Vanuatu inte har. Tidigare har man haft valfångare, missionärer, handelsmän och slavhandlare boende på ön i perioder. Detta förde med sig att befolkningen reducerades från 12000 personer till mindre än 600 beroende på sjukdomar som de vita förde med sig. Många män blev också mer eller mindre tvingade att arbeta på sockerplantager i Fiji och Australien. Trä handlare lade beslag på öns ädla träd och exporterade Sandelwood och Kauri som gav dem stora förtjänster men lämnade inget till öbefolkningen. Idag arbetar öborna med att åter plantera Sandel träd och Kauriträd.Lärare i Primary school

Byn vi låg i hade väst inspirerade hus och offentliga byggnader som polisstation, post, väderstation, turistinformation, skolor, kyrkor och när kryssningsfartygen kom custom, immigration och biosecurity. Alla talade bra engelska utöver bislama och deras eget lokala språk. Många hade goda inkomster från kryssningsbåtarna.
På ankringsplatsen var ren sand innanför revet så vi låg gott även om vinden tilltog och regnet smattrade. Norr om oss härjade årets första cyklon.Mike i reparations tagen med beundrande skolpojkar

Ovädret höll på i flera dagar så vi missade bröllopet som vi blev inbjudna till av brudgummen Mike som rengjorde vår förgasare när motorn stannat halvvägs in till byn. Nästa dag var vinden stark så vi ville inte lämna båten. Även kryssningsfartyget som kom stannade bara ett par timmar utan att ens sjösätta landstigningsbåtar. Kryssningspassagerarna brukar roa sig på obebodda Mystic Island där man har tagit fram gryta som passagerarna kan hoppa i och fantisera om forna tiders kannibalism. Där finns även öns landningsbana. Klart vatten med enstaka havssköldpaddor att bada i och dykning/snorkling från småbåtar.

Vid in klareringen berättade tullmannen att han varit Fifa representant under fotbolls VM i Moskva.
På stranden pratade vi med Bill som undrade om vi visste var Alta låg, han hade varit där som representant för Vanuatu vid konferens för minoritets folken.

Efter att vi varit inblåsta många dagar och inte kunnat gå iland kom en båt ut med grönsaker som skickats av kvinnan som vi träffade på kliniken när sjuksköterskan inte var där. Kliniken hon visade oss runt i var nybyggd välutrustad och donerad av kryssningsfartygen.

När vinden minskat och vågorna gått ner till under tre meter lämnade vi Anatom för nästa ö Tanna med aktiva vulkanen Yasur.
Seglingen till Tanna gick fort och lite guppigt på grund av vågor mest från sidan. Bra ändå att vi kom fram innan det blev mörkt. Vi ankrade i Port Resolution i närheten av vulkanen Yasur 361 möh. Det fanns redan fem båtar i viken och som mest var vi tio båtar där.Varmvatten i massor

Berget på ena sidan hade sprickor som släppte igenom hett vatten på flera ställen.

Yachtklubben ordnade med transporter till staden Lenakel och vulkanbesök.Vanligaste fiskebåten gjord av en stockCharmtroll och mamma på jobbet i yachtklubben

Stadsturen var skumpig och gick delvis genom månlandskap täckt av grå aska utmed vulkanen. Vägen var inte ens i närheten av våra byvägar, långa sprickor i lerig jord och sten och rötter från urgamla träd. Transporten gick med fyrhjulsdriven Pick up som tog upp folk utmed vägen som fick sitta på flaket.Färskt och billigt
Samlingsplats

Lenakel hade stor marknad men endast några små affärer med begränsat utbud. Det blev mycket frukt och grönt för oss den veckan eftersom vi även handlade av lokal befolkningen i viken som dagligen kom med sina små utriggare.Byteshandel föredrog man

Sent hemma från stadsturen för att chauffören lovat skjutsa bybor till paraden där valresultat firades innan han hämtade oss. Vårt vulkanbesök fick bli dagen efter.

Samling och transport till vulkanens fot där guider väntade för genomgång av säkerhets regler.

Innan man får gå upp ska chefen för området uppvaktas med Kava ceremoni. När han läst sina ramsor var det dags för traditionell dans i traditionella kläder.Chefen väntar på sin KavaTraditionell dans även för besökare

Yasur sägs ha varit aktiv i åttahundra år med flera större utbrott. Man får regelbundna rapporter från ett center i Port Vila som läser av seismologisk aktivitet. Det finns fem graderingar där 1 står för nästan ingen aktivitet och två liten aktivitet som tillåter att man går upp. Över 3 får ingen gå upp, 4 och 5 så är det fara för allt på ön och då blir alla evakuerade.
Vi åkte bil upp till parkering som låg 300 m från kraterns kant.
Guiderna följde med uppför trappan och rörde sig runt oss när vi kom upp. Var och en hade ansvar för sin sträcka. Ett tanigt staket var satt runt kanten men klarade inte ens en kameras tyngd sa man.

Fantastiskt och lite pirrande så när första utbrottet kom var jag nära att springa trots att vi informerats om att stanna och se om det kommer någon lava över kanten och vart den rinner. När det sedan mörknade var det fascinerande att se glödande klot komma farande upp i luften, höra ljudet långt nerifrån och känna jordens skakning under fötterna.

Tre dagar innan oss hade en man betalat 10000 vatu (ca 900 kr) för att få köra sin drönare över vulkanen. Synd att han missade hur varmt det var för när han filmade längre ner kom drönaren för nära och smalt.
Det var skönt att gå neråt och åka hemåt, vi kunde se vulkanens ljus på nätterna från båten.

Nästa ö norrut är Erromango 50 sjömil bort. Lite guppig transport och nästan ingen vind, det hann bli mörkt innan vi kom fram. Viken vi ankrade i är vid så det gick ankra efter sjökortet utan att se något.
När morgonen grydde var det spännande att titta ut. Efter en stund kom en man i utriggar kanot och ville ge oss frukt. Det tog vi tacksamt emot sedan var vi tvungna att fråga vad han behövde. Han ville ha ris, batterier och ville visa oss ön mot liten avgift.David testar reflex som vi hade med till barnen

Efter frukost tog vi jollen in till byn. Där mötte David oss. Först skulle vi se hans egen byggda yachtklubb, därefter gick vi genom byn och odlingar, tittade när fiskarna tog upp sina nät vid floden. Fisken fördelades men mesta delen åkte i frysen och skulle dagen efter flygas till Port Vila för försäljning.Fulla nät
Byggmaterial till hydda för nygifta Han tog oss till ett litet vattenfall där floden som rann ner från höjderna bildade en pool innan den rann vidare. Han hade lovat oss sötvattens bad och det var himmelskt friskt och lagom varmt.Kokosnöt efter badet smakade

Dagen efter hämtade vi honom för att åka till en skall grotta där fyra generationer av hans släkt begravts. Först klättring i djungeltät vegetation så rensade han med sin machete en stig fram till grottöppningen. Klättring ner i grottan avstod jag från men Ingvar följde med, när de gått in flög fladdermössen ut. Jag såg lite uppifrån och Ingvar berättade senare hur skallarna låg på rad och övriga ben sorterade bredvid. Fyra generationer av hans släkt.
Ta sig upp från grottan var också en utmaning. Vi fortsatte uppför berget till grottan där by cheferna var begravda. Inte där heller kände jag för att klättra in.Med machete tar man sig fram

Den djupt religiöse David bjöd hem oss till sin fru. Hon berättade att de brukar ordna mat för seglare men nu var man utan råvaror så nästa gång ni kommer ska vi laga mat.
Deras försörjnings fartyg kom två gånger om året. Tre barnbarn bodde hos dem, en vanlig situation när föräldrarna arbetar med skördearbete på NZ eller Australien.
Ingvar förbarmade sig över honom och gav honom sina badskor eftersom Davids var bara trasor.Idylliskt

Vi lämnade Erromango och tog en nattsegling till Vanuatus huvudstad Port Vila.
Där ankrade vi i en vik mycket centralt. Staden är modern och en stor kontrast till öarnas lugna liv. Mycket affärer och stor marknad. Två Marche supermarkets varav den ena har mycket stort sortiment av allt. Vi köpte Wasa knäckebröd.
I viken ligger 8-10 båtar strandade efter senaste orkanens härjningar 2015. Uppenbart att man inte kan stanna över orkansäsongen.

Kryssningsfartyg kommer flera gånger i veckan. Många restauranger och nöjesställen.

För vår del blir det mest förberedelser för passagen till Bundaberg i Australien. Vi får väl se till så vi hinner se staden innan vi går härifrån.






















Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Ingmar Fri, October 19, 2018 12:42:25

Tack för alla fina bilder och berättelsen. Man kan ju bara vara avundsjuk. Ser att ni lämnat Port Vila nu. Ha en säker och fin segling. Ta vara på er.